just because i'm losing doesn't mean i'm lost

din famn är den enda famn som jag kan omfamnas i med slutna ögon och nöja mig med att räkna hjärtslag som enda sysselsättning. det skrämmer och fascinerar mig på samma gång. vi är samma personer med förändrade positioner och det fungerar fortfarande. vid närmare eftertanke tar jag nog tillbaka det sistnämnda - att säga att det fungerar var möjligtvis en överdrift men sker gör det. jag lyssnar till dina hjärtslag för att de spelar min favoritlåt och det som förvirrar är faktumet att jag brukar byta favoritlåt fortare än hastigheten av en dröm som passerar i revy. du är den enda sången som verkar vara permanent.

gårkvällen var natalie och company, öl, pyramiden, playstation och mtv.
ikväll blir det elysée, emelie, bio och därefter förhoppningsvis öl.

frågan som består är om förflutet borde vara förflutet eller om det får lov att transformeras till nutid.

let it rock when i arrive

julhelgen har varit betydligt bättre än förväntat. för en gångs skull levde alla faktorer i symbios och bidrog därmed till en jul i likhet med perfektion. med uttrycket "för en gångs skull" menar jag inte att andra års julfirande varit dåliga men i jämförelse med detta måste jag få lov att påstå det. magen är mätt och den materiella lyckan likaså. tack för denna helg!

nu ska jag röra mig mot möllan för att inleda kvällen med öl och en hel jävla grillad kyckling som tilltugg (emelie var hungrig och gick till ica för att köpa något ätbart. hon promenerade hemåt med en hel grillad kyckling under armen för att ta en tugga och bli mätt). puss och ciao

lussebak

jag och emelie gjorde ett tappert försök att baka lussebullar i lördags. resultatet blev en deg som vägrade jäsa och när vi slutligen valde att ignorera detta faktum hittade vi ett ytterst märkligt föremål i vår ojästa deg. jag ansåg att föremålet var identiskt med skelett från en kyckling medan emelie påstod att det enbart var stelnat mjöl. visst hade det varit roligare med kycklingskelett i den ojästa lussebullsdegen? bakningssessionen resulterade i en tom plåt och en besviken mage. återigen intalade jag mig att det är tanken som räknas.

alvedon, i do

huvudvärken är på plats mer än förväntat och i nuläget är alvedon och vatten mina kompanjoner. ikväll ska det drickas glögg och bakas lussebullar med emelie. det ser jag fram emot!

och jag skämms när jag nu nämner dig. när ska jag inse att den enda som ska skämmas är du?

chokladglass

jag äter chokladglass och känner mig allmänt nöjd med kvällens version av min tillvaro. promenerade i ett dekorerat och belyst malmö idag med maximilan, mycket trevligt. nu är det dags för cold case och möjligtvis ännu mer chokladglass.

nostalgitripp

denna bilden skickades till mig idag. det var tider det!

don't be discouraged

om jag hade fått kyssa dina läppar en gång till hade resten av världen blekant permanent. vet du det?

nisse briggs

jag sitter och slår in julklappar till mina nära och kära. presenterna som jag har köpt rimmar på analstav, vas, riva, slöja, banal, ph, myrslok och smock. HA! försök lista ut den vetja.

jag var mycket duktig som promenerade och köpte inslagningspapper. mindre duktig var individen som gömt elva olika inslagningspapper och dylikt under en saharaöken av damm nere i källaren. jag drar alltså slutsatsen att gud inte vill att jag ska vara en ansvarstagande, aktiv liten donna som klarar av vardagssysslorna på egen hand. och nej, jag är inte religiös... jag är bara rolig.

back to buisness!

godmorgon!

här sitter jag och äter mackor och dricker juice. visserligen borde jag vara i skolan i nuläget men just idag beror min sena ankomst icke på min tidsoptimism utan på mina föräldrar. jag tänkte iallafall komma i tid och visst är det tanken som räknas?

idag ska jag inhandla de tre sista julklapparna och även lite julklappar till mig själv (de är ju trots allt de roligaste julklapparna). egoist? javisst. träffa nina och äta lunch ska jag också göra. ciao!

jordbävning

alex schulman påstår på sin blogg att jordbävningen som gav sig till känna på ett flertal olika områden imorse inte var ett skalv. enligt herr schulman beror faktumet att media målat upp illusionen av denna händelse som en jordbävning enbart på oss skåningar. alex skriver att det bara var en duns och jag kan inte låta bli att skratta åt denna träffsäkra individs sätt att provocera, framkalla åsikter och skapa debatt. alex är en smart jävel, visserligen är han så mediakåt att det borde tilläggas som den åttonde dödssynden men jag tänker inte ljuga för mig själv genom att konstatera att alex är dum. han vet precis vad han håller på med och det roar mig att se folks reaktioner.

"skalvet gjorde så att det gick en spricka i fasaden på vårt hus. vilket medförde att tv:n trillade ner från väggen och landade precis bredvid vår hund. tänk om hunden varit ett barn istället och det inte hade slutat så lyckligt. tänk på det alex, du som snart ska bli pappa. tänk på det." - detta är en av läsarnas reaktioner i ord. jag kan nästan lova er att stunden då alex läste de ovannämnda meningarna var som ett besök till klimaxland. dessa reaktioner är precis de han vill ha.

när jag ändå är igång och formulerar meningar om denna snubbe så måste jag få lov att påstå att det hade varit så jävla roande att se alex vara med om detta skalv/denna duns. det hade kastat mig mot skyarna hand i hand med någon känsla i likhet med eufori. för visst hade alex bloggat om dagen som var dagen då han sket på sig i vuxen ålder - och visst hade jag älskat att läsa det inlägget. MER SKALV ÅT ALEX! en jävla massa skalv åt alex!

jag tänkte även dela med mig av några godbitar som uppstått i verbal form under dagen gällande denna jordbävning. följande spekulationer som cirkulerade bland medmänniskors hjärnceller innan de fick reda på vad the martini shake egentligen var förklarar hur vi nästan bor för tryggt i sverige. inget logiskt tänkande här inte - inte en tanke på en naturkatastrof inom vår lilla svenssonidyll:
1. min mammas arbetskamrat camilla trodde först att det var besök av poltergeist på gång.
2. min kära vän emelie trodde att hon blev besatt.
3. min vän maximilan trodde bara att han inbillade sig.
4. min vän maximilan trodde sedan att det var en tunnelbana som körde under arlöv.
5. min pappa trodde att vårt hus höll på att explodera.
6. min vän dante trodde att han hallicunerade för att han var trött.
7. jag trodde att världens undergång sa tjena.

sist men inte minst har jag ett namnförslag till alex kommande barn. jag anser att han och hans flamma borde döpa barnet till bruce charlie sue-ellen bara för att fullborda pajkastningen mellan honom och hans ex katrin. det vore som att få ett helt smörgåsbord straight in the face. dessutom skulle det sända ut lite könsstereotypsutjämnande (nytt ord?) vibbar till omvärlden då namnet innehåller både flick- och pojknamn. lite som att ge dottern bilar och sonen dockor fast i överdriven celebritetform. överdrivet i sann alexanda - för inlägget där man deklarerar namnet på ungen hade ju fått betydligt fler kommentarer än inlägget om jordbävningarna som de förlorade danskarna hittade på.

glöm inte att tacka mig alex!
godnatt!

kära fader

min pappa är nog den stiligaste south park-karaktären jag någonsin skådat.

!

jag såg precis titanic.
jag såg precis titanic utan att gråta.
jag. såg. precis. titanic. utan. att. gråta.
hur fan kan man se titanic utan att gråta?

det enda jag tänkte var "det måste vara kallt att ligga där och flyta".
har jag blivit känslokall?

tisdagkväll

you with the sad eyes
don't be discouraged
oh i realize
it's hard to take courage
in a world full of people
you can lose sight of it all
and the darkness inside you
can make you feel so small

but i see your true colors
shining trough
i see your true colors
and that's why i love you

ane brun - true colors
kan det bli mycket vackrare?

dagen

jag fryser som om jag vore en nakenkatt på antarktis och jag äter chokladpraliner som om jag vore homer i ett rum fyllt av munkar. nu ska jag addera ett vattenglas, titanic på kanal tre och varma strumpor till bilden av denna kväll.

denna morgon skakade skåne som en martini. jag har erfarat en jordbävning!

mycket snack, lite verkstad

idag har vi fått en ny familjemedlem i form av en julgran i plast. syftet med att köpa julgranen just ikväll var att vi skulle dricka glögg, pynta plastgran och lyssna på stämningsfull musik. nu är det dock dags för sanningens sekund och därmed erkänner jag att jag gissar på att min familj hade ett finger med i spelet när uttrycket "mycket snack, lite verkstad" först yttrades. katterna leker med plastbarr (var inte halva poängen med denna form av julgran att man skulle slippa allt barr?), granen ska tydligen monteras upp och inte finns det någon manual (detta resulterar i att granen bara står och allmänt undernärd ut), glöggen som nu är uppdrucken fick drickas utan russin (för de små torkade vindruvorna envisades jag med att äta upp innan det var dags), mamma har somnat (där har jag inget att tillägga inom parantes) och det kan hända att jag skriver i sömnen då jag också är fruktansvärt trött. vi skjöt upp förverkligandet av detta julideal för svenssonfamiljen ytterligare en dag. uppskjutandet började kring första advent.

nu ska jag se på boston tea party.

gammal text

du för mig bortom den klyschiga och evigt filmatiserade tvåsamheten och du hade fått göra det med mina ögon förblindade och händer bundna då jag litar på dig för mycket för att tro att du trots allt inte skulle fånga mig om jag verkligen föll från skyhög eufori mot asfalten

för jag gör mer än att hata dig och även om jag inte hade känt mer än hat så hade jag älskat att hata dig lite längre

gammal text

jag trivs som fisken i vattnet, som den nyfödda i moderns trygga famn, som stjärnan noggrant placerad på toppen av en julgran på julafton. ja, syftet har förhoppningsvis nått fram - jag trivs. men jag undrar ändå vad syftet är? visst har man uttryckt identiska ord tidigare: men vad fan är meningen? vi är lokaliserade på ett område där människor varit lokaliserade tusentals år bakåt i tiden. de föddes, byggde ett socialt nätverk, förökade, dog. och vad gör vi? vi föds, bygger ett socialt nätverk, förökar, dör. det snurrar runt likt en hamster i ett hamsterhjul. tiden som vi blivit tilldelade att spendera på denna mirakulösa plats är som en tiondels sekund i jämförelse med tiden som redan passerat. är meningen att vi ska finna en individuell mening? är meningen att vi ska fortplanta bara för att fortsätta spinna på detta evighetens hamsterhjul? är meningen något som uppenbarar sig då man slits från denna tillfälliga verklighet? finns det ingen mening involverad i detta mänsklighetens experiment?

mycket frågor, för lite svar. men det kanske är det som gör det intressant.

tredje advent

söndag och idag innebär det sällskapsspel med utomordentligt sällskap och därefter god middag. det var alldeles för länge sedan jag lät mig själv andas. den här årstiden passar mig perfekt.

take my hand

du måste förstå mig.
jag vet vad jag gör och varför jag gör det.

genom att anpassa och alltid vara andra till lags förlorar du dig själv i längden. det finns enbart en person som du aldrig kan göra slut med och det är dig själv. med andra ord så är det viktigaste förhållandet du någonsin kommer att ha det förhållandet som du har med sig själv. ta hand om dig och lita på dig själv. låt ingen barriär hindra dig från att nå dit du vill nå.

jag vill inte att du missförstår.

forget the breeze, most of the time

älskling, inte förrän dagen då du bemöter din spegelbild med ett genuint leende och ser dig för den du är kommer du inse hur andra ser dig. du vilseleder dina tankar, dig själv. jag vill att du öppnar dina ögon, de som glittrar till så fint när de berörs av vintersolens nyfikna strålar. jag vill att du ser dig själv och perioderna i ditt liv som ett blankt blad, som ett nytt kapitel. välj bort att dra slutsatsen att du är en färdigskriven roman. det som har passerat, tiderna som för varje dag blir dammigare, har givetvis hjälpt till att bygga upp den du är idag och kommer forsätta utvecklas till - men ta lärdom av det istället för att se det som något som förpestar bilden av din personlighet. du vet väl hur jag, i princip, tröttnar på folk inom loppet av en tio minuters konversation? du är den enda som jag med glädje absorberar varje dag, som håller mitt intresse vaket. du har övertalat mig på ett sätt som är permanent. jag är med dig som en tatuering. efter att ha läst orden jag formulerat hoppas jag att du förstår att den enda som missförstår dig är du själv. våga se dig i spegeln och le, emelie.

jag älskar dig.

bring me a dream

"den enda jag behöver är mig själv" - de orden agerade rubrik för ett levnadssätt som jag försökte arbeta in i min vardag, sedan kom du och spräckte min bubbla och bevisade något i likhet med motsatsen.
jag vet att jag hade kunnat spendera minuter på att skåda ditt ansikte då du umgicks med john blund utan att blinka en enda gång. det är därför jag ryser till av tanken på det som aldrig blev vad det hade kunnat bli.

jag tror att det var äkta.

katie melua

det smakar antibiotika och lussebullar

feel

varför släppte jag ens in dig en milimeter under min hud?

finished symphony

en kvällspromenad under den stjärnbeströdda decemberhimlen låter inte helt fel - men med emelie som sällskap låter det mirakulöst.

onsdag

är drama något som jag framkallar för att jag behöver det för att känna att jag är vid liv eller lyckas jag bara vara på fel plats vid fel tillfälle aningen ofta? förflutet är förflutet av en anledning och bör därmed inte delta i nutid. vem av oss är det som bör ta till sig orden jag precis formulerade?

någon måste avlägsna sig för att detta ska fungera. nerver utanför huden är inget jag trivs med och det går defenitivt inte att bygga ett hållbart rike med sand.

måndag

jag är trött på att vara förälskad i bilden av att ha någon att dela kärlek med. jag är trött på att spendera tid och ork på att finslipa en illusion som ändå spricker likt en såpbubbla i slutänden. det kommer när det kommer och det borde jag veta. tills dagen det kommer måste jag lära mig att leva livet fullt ut oberoende av bekräftelse. den enda jag ska behöva är mig själv. jag tänker lära mig andas och absorbera upplevelser istället för att kasta mig in i nästa cirkulation av utmaningar med huvudet före. varför har jag stressat? det är inte bråttom. jag hoppas på en hållbar insikt den här gången.

nu ska jag köpa en ny almanacka och börja på ett blankt blad. destinationen som färden jag tänker påbörja bjuder på ska vara att ge mig själv en julklapp i år. gåvan ska vara att enbart blicka framåt och kunna fokusera på nuet efter jullovet. jag vill lära mig av det förflutna, inte ha det som bifogat bagage. dags att städa bort dammet från naivt slarv.

sebastian firades i lördags!

jag, amelie, sebastian och david

dansade för fullt

bror från en annan mor